Från och med måndag den 29/4 kan linje 301 inte trafikera hållplatser Tväråträsk, Skoträsk, Öresund, Granträskvägen, Lycksaberg, Stenträsk, Norrbyberg och Rusele.
Detta pga reparationen av bron i Rusele.
Arbetet beräknas pågå till och med 2024-09-06.
Länstrafiken i Västerbotten kundservice 0771-100 110.
Det ger så sjukt mycket tillbaka!
Han tycker om att plocka bär och göra sylt. På somrarna förvandlar han sin inglasade balkong till ett växthus och på jobbet älskar han att se Västerbottens årstider skifta på andra sidan framrutan. Möt Erik Lindgren, Sveriges näst bäste bussförare 2019.
Vem är du, Erik?
Jag heter Erik Lindgren och är en ung bussförare som kör för Byberg & Nordin och Länstrafiken i Västerbotten. Jag är 28 år, tror jag. Jag hoppas att jag säger rätt ålder nu! Jag bor hursomhelst i en fin, ny lägenhet på Mariehöjd.
Hur kommer det sig att du blev bussförare?
Det var faktiskt min morfar som tipsade mig om att bli bussförare. Jag har både studerat och jobbat inom jordbruk och var van vid att köra traktor med släp och andra tunga fordon, så bussförare kändes naturligt på det sättet.
Så du skiftade bana från jordbruk till busstrafik?
Precis. Jordbruket finns i släkten. Jag har släktingar som är lantbrukare och det var någonting som lockade då, någonting som jag kände mig hemma i, så jag läste på lantbruksgymnasiet i Forslunda. Men jag kom på att lantbruk kanske inte riktigt passade mig, så jag tänkte om, bytte bana och gick bussutbildning. Jag har nog alltid varit väldigt social och serviceinriktad, sen hade jag som sagt vana av större fordon och gillar verkligen att köra. Jag gick utbildningen på Liljaskolan i Vännäs och var klar 2013. När jag började köra buss var jag 21 år, så ung en bussförare får vara.
Och du trivs fortfarande?
Ja, jag trivs jättebra som bussförare! Jag har ju också fått förtroendet att vara gruppledare på jobbet. Det betyder att jag stöttar både chefer och nya kollegor i vardagen och försöker se till att trafiken flyter på så optimalt som möjligt. Ja har kört länge för min ålder och fått förtroendet att hjälpa nya. Det är kul! Som människa försöker jag vara en hjälpande hand på alla sätt jag kan. Som gruppledare måste jag också tänka till, lära mig ännu mer och utvecklas vidare.
Vad är det som är så bra med att vara bussförare?
Att möta resenären och lära känna människor. Alla människor är olika. Att bara heja på någon och få ett leende känns bra. En skolelev jag ofta kör har jobbat in en rutin med att alltid ge mig en high five. Sånt gör mig riktigt glad! Det ger så sjukt, vansinnigt mycket tillbaka! Det bygger en relation och ger energi i livet! Sen har alla människor sina egna grejer och egenheter och det är fantastiskt.
Det verkar handla mycket om att möta människor för dig?
Jag brukar säga att köra buss kan bli lite enformigt i sig. Det blir mycket samma sträckor fram och tillbaka. Det är människorna som gör det omväxlande och roligt. När jag får den där resenären som ger mig ett extra stort leende, som är supertrevlig, det gör en hel dag! När du får en speciell relation till många resenärer, då blir det verkligen roligt att köra buss. Sen lär jag mig mycket! Jag kan få inblick i ett liv och få höra en hel livshistoria på en sträcka.
Stämmer det att du har varit med i bussförar-SM?
Ja! Jag tog en andraplats i bussförar-SM 2019! Tävlingen inleds med ett teoriprov där de 16 med flest rätt går vidare till final i Stockholm. Totalt gjorde 500 bussförare teoriprovet. Jag har gjort teoriprovet tidigare och detta år lyckades jag vara bland de 16 bästa! Väl i Stockholm består tävlingen av fyra delmoment: halkkörning, katastrofövning, sparsam körning och manöverprov. Jag var glad över att bara få vara med och uppleva SM. Att sen knipa en andraplats, just bakom föraren som kör svenska herrlandslaget i fotboll, det känns helt galet! Det är något som jag är oerhört stolt över, men det var framförallt en lärorik upplevelse.
Minns du något speciellt möte med en resenär?
Många, men jag måste få berätta om en resa. Jag körde 31:an. Just den här dagen var det riktigt oväder ute. En man hoppade på och satte sig längst fram. Det visade sig att han jobbade på väderstationen i Kattisavan. Han både jobbade med och undervisade i meteorologi. Under hela resan från Kattisavan till Umeå lärde han mig om väder. Vi kunde följa ovädret hela vägen och han berättade och visade hur du kan se exakt var ovädrets epicentrum är, hur ovädret rör sig och vad molnen kan berätta. Jag lärde mig massor om väder och vind, mitt i ovädret där någon med lång erfarenhet kunde visa live! Du lär dig helt enkelt fruktansvärt mycket av att träffa människor, om du bara lyssnar.
Hur trivs du annars med yrkeslivet på vägarna?
Väldigt bra! Hösten är fantastiskt fin. När färgerna skiftar och löven blir gula och vackra är det oerhört fint att köra. Samma sak gäller på vintern när träden är snötyngda och landskapet ligger alldeles vitt. Jag kan följa Västerbottens alla årstider genom framrutan. Det är magiskt!
Vad gör du när du inte jobbar?
Jag gillar att odla, bland annat tomater och gurka. Jag har en inglasad balkong i lägenheten och på somrarna förvandlas den till ett växthus. Jag antar att jordbruksådran lever kvar inom mig. Mamma odlar också mycket så jag har det nog från henne. Annars så älskar jag att plocka lingon och blåbär och koka sylt så det räcker hela vintern.
Har du några planer och drömmar för framtiden?
Jobbet som förare känns otroligt kul, så det fortsätter jag med! På jobbet är förhoppningen att få köra lite mer beställningstrafik. Det ger en rolig omväxling. Vid sidan av jobbet så siktar jag på att ta motorsågskörkort och röjsågskort. Vi äger skog i släkten så jag skulle gärna vilja vara med och hjälpa till med skogsbruket. Jag gillar verkligen att vara i skog och mark, oavsett om jag plockar bär, springer eller gör något annat. Det ger ett lugn och är njutbart.
Hur trivs du i Västerbotten och Umeå?
Väldigt bra! Här blir jag kvar. Jag har mina rötter och vänner här. I Umeå är det också nära till allt. Jag cyklar mycket och det funkar bra i Umeå. Det är bara att hoppa på cykeln och bege sig dit du ska. Det är också en stad med närhet till naturen och skogen vilket jag uppskattar.
Hur har det varit att köra buss under Corona?
Det har verkligen varit ett speciellt år. Du sitter själv och tappar väldigt mycket av det sociala med resenären, vilket jag har saknat något otroligt. Därför är det extra uppskattat och roligt när resenärerna vinkar när jag kör in till hållplatsen och ropar hej vid bakdörren när de kliver på. Det kommer bli väldigt roligt när saker återgår till det normala och jag kan prata med och heja på resenärer som vanligt och välkomna dem in genom framdörren. Lösningen som arbetsgivaren har genomfört med att stänga framdörren har dock varit oerhört bra för oss förare. Att alla får hålla sig friska är det viktigaste i tider som dessa.
Dela
